FONDEN FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Med den internationella rätten som verktyg

Det välbesökta seminariet om bistånd i Colombia, lät representanter från två colombianska ungdomsorganisationer ge sin syn på saken. Tak Combative, från transorganisationen ”Entre transitos”, Diego Carreno och Julian Ovalle från samvetsvägrarorganisationen ”ACOC” och Karolina Karlsson från KFUM samtalade.

Samvetsvägrarorganisationen ACOC

ACOC arbetar med politisk påverkan för att driva att det ska vara tillåtet att göra vapenfri tjänst i Colombia. De är antimilitaristiska och driver också frågor om hur rekryteringar sker i Colombia i kontexten av den väpnade konflikten. Det innebär att de arbetar med politiskt påverkansarbete i Colombia. De har som mål att skapa debatt om sina frågor, informera och upplysa unga och andra om att det är en mänsklig rättighet att få göra vapenfri tjänst utifrån sin övertygelse. De samverkar med andra nationella och internationella organisationer och genomför påverkansarbete på global nivå kring de här frågorna. De driver också juridiska rättsprocesser, bland annat i konstitutionsdomstolen och har där fått en dom som säger att det är en fundamental rättighet att göra vapenfri tjänst. Likaså har ett antal FN-organ rekommenderat Colombia att erkänna den rättigheten samt kommenterat hur rekryteringar sker och hur staten måste arbeta mot tvångsrekryteringar.

De har också ett direkt arbete med ungdomar som dels handlar om att samla ungdomar som inte vill bära vapen, informera om den rättigheten, samt försvara enskilda som tvingas bära vapen mot sin vilja. De har ett internationellt nätverk som kan ge stöd i enskilda fall då någon tvingas göra värnplikt. I alla de fall de har agerat, genom att skicka brev, mail, fax och på annat sätt trycka på, har de kunnat förhindra att den personen har varit tvungen att fortsätta göra värnplikt. Men att vägra värnplikt har stora konsekvenser i Colombia. Den ”libreta” lilla bok man får som anger att man har gjort värnplikt är nödvändig för att få jobb, obligatorisk om man vill ansöka om statlig tjänst, påverkar ens möjligheter till studier, för att nämna några effekter.

ACOC har fått motta hot pga sitt arbete och skyddar sig mot det genom sina internationella kontakter och att alltid gå ut offentligt med sin verksamhet för att vara synliga- det ökar deras säkerhet.

Transorganisationen Entre transitos

Tak berättar om Entre transitos verksamhet. De arbetar för att ifrågasätta den ensidiga och stereotypa bild av könsroller som reproduceras i det colombianska samhället som är mycket traditionellt i sådana här frågor. De organiserar unga och samlar unga som inte vill definiera sig själva utifrån traditionella och endimensionella könsroller. De arbetar mycket genom kultur och konst för att väcka debatt och reflektion kring det här. De skriver t ex om texter till raggaeton-låtar, som många unga lyssnar på, men som ofta är väldigt sexistiska. De har gjort en kortfilm om superhjältar utifrån nya friare syn på könsroller. De använder konst och kultur på andra sätt, t ex gatuteater och gatukonst, som ett sätt att ifrågasätta. Transmän har det ännu mer komplicerat än transkvinnor anser Tak. Transkvinnor är kända i det colombianska samhället, även om de utsätts för mycket diskriminering och stigmatisering. Pga denna diskriminering och stereotypa föreställningar hamnar många i prostitution. Trots det finns en bild av transkvinnor. De kvinnor som ser sig som transpersoner är osynligjorda och okända och drabbas därför på annat sätt av diskrimineringen.

*

Vi gick vidare till att tala om ACOCs och Entre transitos erfarenheter av svenskt bistånd, de colombianska organisationernas syn på bistånd och hur maktrelationer finns inbyggda i relationer mellan organisationer.

ACOC talade bland annat om vikten av att bygga relationer på lika villkor och förtroende och ta hänsyn till kulturella skillnader. De lyfte både positiva och negativa erfarenheter de gjort av samarbete med andra organisationer.

För att det ska vara möjligt att bryta ojämlika maktrelationer måste processer vara deltagande. Projekt och insatser måste bygga på en gemensam analys. Därefter måste insatser planeras gemensamt. Uppföljning och utvärdering ska också vara gemensamma och bygga på deltagande av inblandade organisationer och de man arbetar med. De hade erfarenhet av att arbeta på detta vis dels med svenska Civis, men även med en belgisk organisation Bolos. Tillsammans med Bolos och en ecuadoriansk organisation hade de formulerat och genomfört en insats från grunden. Relationen byggde på förtroende där man kände till varandras mission och vision som organisationer och hade en samsyn på grundläggande frågor. ACOCO pekade på hur stor betydelse de människor som representerar organisationer kan ha. De är centrala för att skapa förtroende och förmedla sin organisations arbete och synsätt. Därför måste man mötas mycket. Det är svårt att arbeta på detta sätt, där alla inblandade deltar helt på distans. Man måste också ha tid att lära känna varandra. Den ecuadorianska organisationen arbetade också med volontärer som var närvarande i Colombia. Trots dessa goda förutsättningar och mycket bra samarbetsformer fick denna erfarenhet ett negativt och abrupt slut. Belgien bytte regering och en snabb och kraftig nedskärning och omställning av biståndet skedde. Bolos blev av med sin finansiering och projektet kunde inte slutföras.

ACOC pekade därför på vikten av att analysera politisk kontext, både i det land man implementerar, men även för den aktör varifrån finansiering ursprungligen kommer. En omsvängning i belgisk politik fick stora konsekvenser. De pekade också på hur ombytlig den colombianska politiska kontexten är och att en konstant uppdatering med riskanalys och alternativa strategier är nödvändig. Dessutom visar denna erfarenhet hur viktigt det är att organisationer från nord, som finansierar insatser, satsar på att de organisationer de samarbetar med blir hållbara och långsiktigt självständiga organisationer. En dag kommer man att försvinna.

Det ekonomiska stödet är inte det viktigaste, även om det ger förutsättningar att genomföra saker som inte kan göras utan pengar, utan det politiska stöd och möjligheten att arbeta tillsammans för långsiktiga förändringar är det viktigaste.

ACOC har nu startat upp ett mötescentrum med tryckeri. Genom att ta tryckeriuppdrag, upplåta sina lokaler till yoga, annan mötesverksamhet och driva kafé kan man kombinera att sprida information om sin verksamhet med att generera intäkter för att på sikt bli ekonomiskt självständiga. ACOC tar inte emot några statliga bidrag eftersom man har så diametralt skild syn på militär och användning av vapen, men nyligen har ett samarbete inletts med Bogotas borgmästare, för att sprida information om vapenfri tjänst. Det samarbetet är viktigt men oerhört komplicerad och långsam administration försvårar och gör det uppenbart att ACOC saknar den erfarenhet som krävs för att kunna hantera det. De får navigera sig fram.

Entre transitos är en liten organisation som drivs av frivilliga krafter. De hade ett samarbete med den svenska organisationen Civis. För dem var detta samarbete oerhört betydelsefullt och den första gången de fått extern finansiering. Tak sa det i termer som att pengar ”hälldes” ned på dem. Det gav dem möjligheter, bland annat gjorde de filmen ”Transvengers”, som man kan se på deras hemsida: http://entretransitos.org/. Men när de tog emot den här externa finansieringen blev de också varse att de inte hade den administrativa eller organisatoriska kapaciteteten att hantera den här finansieringen. De hade velat arbeta närmre Civis och fått mer stöd av dem vad det gäller administration och uppföljning. De ville också utvärdera insatsen, men det fanns det inte möjlighet att göra. Helt plötsligt avbröts insatsen, när Civis förlorade sin externa finansiering. Mitt under pågående projekt fick de avsluta alla aktiviteter och kunde inte arbeta vidare med att t ex bygga upp verksamhet med unga i andra delar av landet. Entre transitos har också haft finansiering av USAID. Där var de bara en liten bricka i USAIDs stora stöd till Colombia under rubriken mänskliga rättigheter. De är i dagsläget inte intresserade av sådana samarbeten där de enbart ska uppfylla en resultatskrivning hos en finansiär, utan vill bygga långsiktiga relationer där man delar syn på de förändringar man vill åstadkomma. De väljer sina partners mer noggrant. ACOC instämmer i det. Ingen av dem kan tänka sig att ha en finansiär som inte delar deras grundsyn på vapen eller sexuell identitet. Entre transitos betonade också vikten av att som partner vara med och bygga självständiga organisationer som långsiktigt klarar sig själva.

Karolina Karlsson tryckte ytterligare på det ansvar som vi har som svenska organisationer. Vi måste lägga våra små specifika resultatskrivningar åt sidan och ha för ögonen att vi finns där för att stötta det colombianska civilsamhället och vill bidra till att skapa ett livaktigt och hållbart civilsamhälle som själv har kapacitet och självständighet att kunna arbeta i Colombia. Någon dag kommer vi lämna Colombia.

Om oss

Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) verkar för en värld där mänskliga rättigheter respekteras, samhällets aktörer har hög kunskap om sitt ansvar och varje människa är medveten om sina rättigheter, samt har verktyg för att utkräva dem.

© 2011 Fonden för mänskliga rättigheter. All Rights Reserved.

Kontakta oss

Postadress:
Box 1058
101 39 Stockholm

Besöks/leveransadress:
Klara södra kyrkogata 1
111 52 Stockholm

Fakturaadress:
Fonden för mänskliga rättigheter
PUN1459
FE601
107 76 Stockholm

Epost: info(a)humanrights.se

Övrigt

MR-Fonden har tyvärr ingen möjlighet att ta emot projektansökningar.

Huvudman
Sensus-logo.png
MR-Fonden är huvudman för
Samarbetspartners
MR-dagarna-logo.jpg