Rättighetsperspektivet

Den 16 december 2003 antog riksdagen propositionen ”Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling”  som slår fast att ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv skall genomsyra samtliga politikområden. Målet är en rättvis och hållbar global utveckling. 

På denna sida belyser vi rättighetsperspektivet och tipsar om skrifter, artiklar och länkar som berör såväl själva innebörden av begreppet som hur det konkret kan användas inom utvecklingsarbetet.


Innebörden av ett rättighetsperspektiv
Innebörden av ett rättighetsperspektiv beskrivs i dokumentet "A Common Understanding of a Human Rights Based Approach to Programming". Dokumentet är antaget av UN Development Group och är resultatet av en workshop i maj 2003, där man diskuterade rättighetsperspektivet med utgångspunkt från ett antal länders landanalyser och landstrategier. I dokumentet står det bl.a. att följande tre element är nödvändiga, särskilda och unika för ett rättighetsperspektiv:
  1. Assessment and analysis in order to identify the human rights claims  of rights-holders and the corresponding human rights obligations of duty-bearers as well as the immediate, underlying, and structural causes of the non-realization of rights.
  2. Programmes assess the capacity of rights-holders to claim their rights, and of duty-bearers to fulfill their obligations. They then develop strategies to build these capacities.

  3. Programmes monitor and evaluate both outcomes and processes guided by human rights standards and principles. Programming is informed by the recommendations of international human rights bodies and mechanisms. 

I mars 2006 gav FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ut publikationen "Frequently Asked Questions on a Human Rights Based Approach to Development Cooperation", som samlar olika frågeställningar kring att i utvecklingssamarbeten arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv.

UD-Sidas samråd om demokrati och mänskliga rättigheter i utvecklingssamarbetet, arbetade fram en definition i mars 2001. Enligt samrådets promemoria från den 27 mars 2001, tillför ett demokrati- och MR-perspektiv  utvecklingssamarbetet:

  • en gemensam värdegrund utifrån de internationella konventionerna om  de mänskliga rättigheterna,
  • en tydlig ansvarsfördelning grundad i principen om statens skyldigheter och individens rättigheter,
  • en process där deltagande är en bärande princip,
  • en helhetssyn avseende den enskilda människans problem och möjligheter såväl som samhällets maktrelationer och maktstrukturer, vilka formar det ramverk individen agerar inom, ensam eller i grupp,
  • ett analysredskap som möjliggör och bidrar till identifiering av målgrupper, problemområden, maktrelationer och maktstrukturer och därigenom leder till ett effektivare samarbete med samarbetspartner och samarbetsländer,
  • och ett mätinstrument och indikatorer som möjliggör en tydligare granskning av vilka framsteg som uppnåtts.

Rättigheter i biståndet - en utmaning
Även om mänskliga rättigheter och dess moraliska och juridiska värde är väl accepterat inom många organisationer och institutioner i dag, finns fortfarande bristande kunskaper om hur man praktiskt ska gå till väga för att integrera ett rättighetsperspektiv i utvecklingsarbetet.

Det är därför nu en stor utmaning att förankra rättighetsperspektivet, vilket kräver ett omfattande kapacitetsbyggande i nationella och internationella organisationer och institutioner. Kunskapen om mänskliga rättigheter behöver öka hos såväl ledning och handläggare inom givarsamfundet, som på nationell och lokal nivå i utvecklings- länderna. Förståelse och kunskap om hur internationella konventioner om mänskliga rättigheter kan användas som ett konkret redskap i utvecklingsarbetet bör spridas. Mål, medel och processer kan i många fall formuleras utifrån mänskliga rättigheter. 

Att byta perspektiv - från välgörenhet till rättighet
Att ta in ett rättighetsperspektiv i utvecklingsarbetet innebär inte nödvändigtvis att ändra prioriteringar. Det är framförallt viktigt att förändra synen på hur och varför man stödjer en viss verksamhet. Vi kan t.ex. fortsätta att gräva brunnar för rent vatten. Skillnaden är att vi inte ska se på vårt arbete som att hjälpa till att gräva brunnar. Det handlar istället om att uppfylla ett solidariskt ansvar för alla människors rätt till hälsa och rätt till mat. Och vi får inte glömma att ansvaret för de mänskliga rättigheterna framförallt ligger på staten i det land som berörs. I brunnsexemplet kan det innebära att målgruppen i projektet även får utbildning i mänskliga rättigheter vilket medför att de för en dialog med myndigheterna om ansvarsfördelningen. Det skulle t.ex. kunna resultera i att myndigheternas motprestation blir att de ansvarar för underhållet och kontrollen av vattenkvalitén samt utbildning i förebyggande hälsovård.

Fondens böcker och skrifter om rättighetsperspektivet
Fonden har i samarbete med Diakonia gett ut boken ”I rätt riktning”, ett utbildningsmaterial för svenska enskilda organisationer om rättighetsbaserat utvecklingssamarbete.

rib1 ”I rätt riktning” ger grundläggande kunskap om vad begreppet mänskliga rättigheter innebär och tar upp hur praktiska kopplingar kan göras mellan de mänskliga rättigheterna och planering och utförande av en verksamhet. Den innehåller fallstudier och flera arbetsuppgifter och är avsett såväl för studier och diskussioner i grupp som för enskilt arbete. Boken kan beställas i fler exemplar från Fonden på info@humanrights.se eller 08-5454 9970. Boken är kostnadsfri, det enda som faktureras är frakten. Den kan även laddas ner här som pdf >>
Under våren 2007 kom en engelsk översättning av boken. Läs In the right direction >>

Utifrån detta material arrangerar Fonden även en kurs om rättighetsbaserat utvecklingsarbete vid Sida Civil Society Center i Härnösand den 22 - 24 oktober 2007. Läs mer om denna kurs på Sidas webbplats

Fonden har en egen skriftserie om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Ur denna uppmärksammar vi särskilt följande två skrifter (vilka även kan beställas genom info@humanrights.se):

Nr VII. Mänskliga rättigheter i utvecklingssamarbetet 
Nr  IX. Att mäta rättigheter

Working Together – Rapport från det internationella arbetsmötet om ett rättighetsperspektiv på utvecklingssamarbete, oktober 2000, (två volymer). Rapporterna kan laddas ner nedan.
Part 1 pdf
Part 2 pdf

I MR-info nr 6, 2003 skriver Lisa Fredriksson och Helena Bjuremalm, båda handläggare på Sida vid enheten för demokratisk samhällsstyrning, DESA, om rättighetsperspektivet och dess integrering i svensk utrikespolitik. Läs artikeln här >>

Länkar till internationella organ och organisationer

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheters publikation "Frequently Asked Questions on a Human Rights Based Approach to Development Cooperation"

FN-organens gemensamma dokument om rättighetsperspektivet i deras arbete.

Human Development Report 2005
 
Human Rights Council of Australia- handboken " The Rights Way to Development- Manual for a Human Rights Approach to Development Assistance"

UNDP:s och OHCHR:s gemensamma program HURIST om att integrera mänskliga rättigheter i utvecklingsarbetet

Utkast till riktlinjer för ett rättighetsperspektiv på PRSP (Världsbankens och IMFs fattigdomsreduceringsstrategier).

Svenska myndigheters skrivelser och dokument

Country Strategy Development: Guide for Country Analysis from a Democratic Governance and Human Rights Perspective, Sida/DESA.

Propositionen ”Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling” 
 
SKR 1997/98:89 om Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik, uppdaterad genom SKR 2003/2004:20

Utrikesutskottets betänkande 1997/98:UU15 om Demokrati och mänskliga rättigheter i Sveriges utvecklingsarbete

Regeringens skrivelse om ett barnrättsperspektiv i internationellt utvecklingssamarbete 2001/02:186 

Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, proposition 1997/98:182

Barnets rättigheter i svenskt utvecklingssamarbete, kan beställas eller laddas ner från Sidas hemsida

 


Skriv ut