10-11 November

NGO-Forumet
Den afrikanska kommissionen för människans och folkens rättigheter träffas två gånger per år. I samband med varje möte arrangeras ett tredagars forum för icke-statliga organisationer (NGOs). Under detta NGO-Forum möts ett hundratal representanter för olika organisationer, framför allt från Afrika, för att diskutera den aktuella situationen för mänskliga rättigheter i olika länder och för att ta fram rekommendationer att presentera för kommissionen. Oftast äger kommissionens möte (och därmed också NGO-Forumet) rum i Banjul, Gambia, där kommissionens sekretariat är beläget, men denna gång genomförs mötet och forumet i Brazzaville, Republiken Kongo.

NGO-Forumet har fått allt större vikt genom åren och erkänns av kommissionen som en betydelsefull källa till information och som en motor till utvecklingen av det afrikanska, regionala systemet för mänskliga rättigheter. 


MR-Forumets plenum

Även kommissionens inflytande har ökat under dess tjugoåriga existens, även om staternas respekt för kommissionens beslut och rekommendationer fortfarande lämnar mycket i övrigt att önska. Ett viktigt tecken på kommissionens ökade betydelse är dock det faktum att alltfler stater väljer att vara representerade vid kommissionens möten, därtill med personer av allt högre status. Man vill uppenbarligen inte längre riskera att eventuell kritik från NGOs eller kommissionen står oemotsagd.

Fondens aktiviteter
Fonden för mänskliga rättigheter har regelbundet representation vid NGO-Forumet och vid kommissionens möten. Fonden har observatörsstatus vid kommissionen vilket bland annat innebär att representanter från Fonden har rätt att delta i de offentliga delarna av kommissionens möten, t.ex. genom att göra uttalanden. Fonden brukar dock välja att hålla en relativt låg profil vid dessa tillfällen och i att i stället göra det möjligt för afrikanska partnerorganisationer att närvara och agera. 

Denna gång representeras Fonden av Afrikahandläggarna Per Bjälkander och Jesper Hansén och Fonden har, för första gången, varit medarrangör till ett evenemang under NGO-Forumet. Evenemanget i fråga är ett seminarium som genomförs i samarbete med PLAN-Sverige och en av Fondens nigerianska partnerorganisationer, Womens Aid Collective (WACOL). Seminariet är en del av Fondens arbete med att främja bruket av de regionala systemen för mänskliga rättigheter och, som en del av detta, att öka kunskapen om systemen och dess komponenter. Seminariets titel är Promoting the human rights of girls and women against harmful traditional practices in Africa. Såväl tema som innehåll har utarbetats i nära samarbete med WACOL och PLAN.

Lördag – Forumets första dag
Lördagen inleddes med sedvanliga introduktionsanföranden. I sitt korta välkomstanförande nämnde Hanna Forster från arrangörsorganisationen African Center for Democracy and Human Rights Studies (ACDHRS) bland annat Fonden och dess medverkan under årets NGO-Forum. Souhayr Belhassen, den första kvinnan på posten som ordförande i International Federation for Human Rights (FIDH), till lika den första personen från Nordafrika på denna post, påpekade att Afrikanska kommissionen nu funnits i tjugo år och att den –som alla tjugoåringar– måste anses blivit vuxen och därmed bör ha nått en hög grad av självständighet. Hon noterade också viktiga framsteg i den Afrikanska kommissionens sammansättning, till exempel att sju av de elva kommissionärerna är kvinnor.

Senare under dagen gavs en regionvis översikt av mr-situationen i Afrika. Efter programmets slut hölls ett särskilt seminarium med kommissionär Reine Alapini-Gansou, afrikanska systemets särskilda rapportör för människorättsförsvarare. Semineriet leddes av Immaculada Barcia (International Service for Human Rights, ISHR), som f ö medverkat i flera av Fondens delegationer till Colombia. Vid detta seminarium fick flera av deltagarna möjlighet att berätta för henne om situationen i sina respektive länder. En deltagare från Somalia, Hassan Shire Sheikh (East and Horn of Africa Human Rights Defenders Network) berättade om sex journalister som mördats tidigare i år. De nämndes också tidigare under dagen, då Forumet höll en tyst minut för att hedra dessa människor som offrat sina liv för sitt arbete för mänskliga rättigheter.

Afrikanska kommissionen har sex särskilda rapportörer. De arbetar med kvinnors rättigheter, fängelseförhållanden, yttrandefrihet, människorättsförsvarare, flyktingar och tvångsförflyttade respektive utomrättsliga avrättningar. Mer information om deras arbete finns på Afrikanska kommissionens hemsida under Special mechanisms.


Från seminariet om människorättsförsvarare. Fr v Hassan Shire Sheikh, Immaculada Barcia, Reine Alapini-Gansou, Kolawole Olaniyan (West African Human Rights Defenders Network)

Söndag
NGO-Forumet präglas dessvärre, i likhet med många större möten, av en ständig kamp mot klockan. Dels börjar möten ofta senare än planerat, dels har många talare svårt att hålla sig till de tidsbegränsningar som givits. Stundtals lite frustrerande, särskilt när man själv har ansvar för en programpunkt, men inte svårt att förstå med tanke på de, bokstavligt talat, livsviktiga frågor som avhandlas.

Efter en kort sammanfattning av lördagens möte vidtog en presentation av arbetet i Afrika för att stärka och skydda människorättsförsvarare följt av en lägesbeskrivning av arbetet mot straffrihet och fattigdom m.m. Därefter var det dags för det seminarium som Fonden medarrangerat. 

Seminariet inleddes med ett personligt vittnesbörd av Hellen Tombo (Plan West African Regional Office) om könsstympning på kvinnor. Joy Ezeilo (WACOL), som ledde seminariet, gav därefter en översikt över de internationella och regionala mr-regler som gäller för kvinnor och flickor, särskilt i fråga om skadliga sedvänjor. Moussa Sissoko (Coalition of NGOs working for Children in Africa, CONAFE, och African Committee of Experts on the Rights and Welfare of the Child) talade sedan om African Committee of Experts on the Rights and welfare of the Child och African Charter on the Rights and Welfare of the Child. Bland annat nämndes att expertkommittén sedan ett par månader har anställt en sekreterare, baserad vid Afrikanska Unionens sekretariat i Addis Abeba, Etiopien. Odette Dédé Houedakor (Plan West African Regional Office) gav exempel på arbete mot skadliga sedvänjor och Chinelo Uwakwe (WACOL) breskrev några typer av trakasserier som änkor tvingas utstå, bland annat i delar av Nigeria.

Ett avsnitt handlade om hur man i rättsliga fora och liknande (Afrikanska kommissionen, nationella domstolar etc.) kan motarbeta bruket av skadliga sedvänjor. På detta tema talade Valerie Couillard juridisk rådgivare (Afrikanska kommissionen), Godwin Odoh, (MacArthur Foundation) och Sibongale Ndashe, (Interights).

Avslutningsvis presenterades ett utkast till rekommendationer till Afrikanska kommissionen, dessa presenterades av Assafe Bequele (African Child Policy Forum och African Committee of Experts on the Rights and Welfare of the Child).


Joy Ezeilo, WACOL, seminariets moderator

Efter allas föredrag fanns inte mycket tid för frågor och diskussion, men det var tydligt att ämnet uppfattades som angeläget och det var uppenbarligen många som gärna hade bidragit med beskrivningar av situationen i det egna landet och av hur man arbetar med de frågor som berörts.

Efter lunchen kunde deltagarna välja bland olika ”special interest groups” varav en skulle diskutera kvinnors rättigheter. Denna grupp kopplades till förmiddagens seminarium och förhoppningen var att man i denna grupp skulle bland annat skulle bearbeta förslaget till rekommendationer. Gruppens diskussioner leddes av Angela Melo, Afrikanska kommissionens särskilda rapportör för kvinnors rättigheter. Eftersom Melo ingår i kommissionen och diskussionerna syftade till att komma fram till rekommendationer för just kommissionen var detta kanske inte ett helt bra val av ordförande. Det ger en dubbelroll som inte är helt lätt att hantera. Diskussionerna kom också att i stor utsträckning handla om arbete för att få stater att ansluta sig till en särskild konvention för kvinnors rättigheter i Afrika (Protocol to the African Charter for Human and Peoples' Rights on the Rights of Women in Africa), vilket har nära anknytning till Melos mandat. Detta gjorde att det blev mindre tid än väntat för att fortsätta diskussionerna på seminariets tema. Ganska mycket tid gick också till inlägg som inte hade någon tydlig koppling till rekommendationerna men, som någon sade under diskussionen, ”många har rest långt för att närvara här och vill mer än någonting annat att bli hörda”.


Joy Ezeilo, WACOL och Angela Melo, kommissionens särskilda rapportör för kvinnors rättigheter i Afrika, under eftermiddagens diskussioner

Ett antal förslag på kompletteringar till rekommendationer presenterades dock och efter att mötet avslutats sätts dessa samman till en gemensam text som presenteras under måndagen för att kunna diskuteras och förhoppningsvis antas av hela NGO-Forumet.

11(forts.)-13 november

Special Interest Groups
Som sagt behandlades olika mr-områden i s k special interest groups under NGO-Forumets andra dag. Förutom en grupp om kvinnors rättigheter, där ”Fondens seminarium" berördes, fanns flera andra grupper där frågor och förslag till beslut (resolutioner) bereddes. Där fanns, bland annat, grupper som diskuterade minoriteter, människorättsförsvarare, strafflöshet, tortyr, exploatering av naturresurser och mr-kränkningar, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, HIV/Aids och mänskliga rättigheter samt Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och Afrikanska mr-domstolen.

Fonden har, förutom för åtta resurspersoner och deltagare för seminariet och intressegruppen, om kvinnors rättigheter finansierat närvaro vid NGO-Forumet för ett 15-tal NGO-deltagare från Demokratiska Republiken Kongo samt ett tiotal från andra länder i Västafrika. Dessa fördelade sig på olika intressegrupper efter de frågor de i förväg bestämt att söka främja, inklusive sexuellt våld, strafflöshet och mr-försvarares situation.

För de flesta av de kongolesiska deltagarna var det första gången de haft en chans att besöka NGO-Forumet och Afrikanska kommissionens möte, så i flera fall handlade deltagandet om observation och nätverkande med andra deltagare. Andra organisationer, tex. ASADHO-Katanga, som Fonden sedan flera år samarbetar med kring rättshjälp och övergångsrättvisa, är mer aktiva. Bland annat var de drivande i utarbetandet av resolutionerna om DR Kongo och om sexuellt våld i konflikter.

Måndag-Forumets sista dag
NGO-Forumets tredje dag är den dag då alla förhoppningar om resultat helst bör infrias. Till största delen handlar det om att ”knyta ihop säcken”. Så även vid detta forum. Det stora numret under den avslutande dagen är således slutredigering och beslut om resolutioner, även om där också fanns plats för några tematiska seminarier.

Under förmiddagen kunde man exempelvis besöka ett seminarium om FN:s råd för mänskliga rättigheter, där man beskrev den senaste utvecklingen och några aktuella, viktiga frågor. Bland annat diskuterades problem och möjligheter med den nyinrättade universella periodiska granskningen (Universal Periodic Review, UPR) som sätter igång under 2008.

En av seminariets talare var Kommissionär Sanji Monageng. Hon påpekade den Afrikanska Kommissionens bristande inflytande i det nya rådet och efterlyste nya sätt för Kommissionen att samverka framför allt med Afrikagruppen (dvs. de afrikanska medlemsstaterna i MR-Rådet) och i samband med UPR-arbetet.

Forumet utvärderat
En annan viktig punkt var en presentation av en nyligen gjord utvärdering av NGO-Forumet som återkommande verksamhet (dvs. inte endast av detta forum). Den 10-sidiga rapporten innehåller analys och många konkreta förslag på hur forumen kan förbättras. Flera av förslagen handlar om hur NGO-Forumen kan göras mer demokratiska. Huvudorganisatören, African Centre for Democracy and Human Rights Studies, har återkommande kritiserats för att inte ha involverat andra NGO:s i tillräckligt stor utsträckning i förberedelser och genomförande av NGO-Forumen. Även om ACDHRS redan tidigare har tagit till sig av kritiken håller dess representanter med om att förbättringar fortfarande bör och kan göras.

Utvärderingen gav en del konkreta förslag, bland annat att forumen skall förberedas, inte med huvudsaklig hjälp från internationella NGOs vilket varit fallet hittills, utan i huvudsak tillsammans med afrikanska lokala eller regionala organisationers.

Efter presentationen av utvärderingen och påföljande debatt bereddes, som ett direkt svar på utvärderingsrapporten, en möjlighet för Forumets deltagare att prata sig samman i regionvisa grupper. Varje region utsåg vid dessa möten kontaktpersoner som skall assistera ACDHRS i förberedelser och genomförande av framtida NGO-Forum.

Beslut
En annan svag punkt under Forumen aktualiserades under en av mötets sista punkter, nämligen presentation, diskussion och beslut om resolutioner. Det gäller, till exempel, nödvändigheten att i framtiden begränsa antalet resolutioner, eftersom dessa tenderar att bli lite väl många. Resolutionerna, tänkta som rekommendationer till Afrikanska kommissionen, var denna gång inte mindre än 17 till antalet, och behandlade situationerna i Darfur, DR Kongo respektive Somalia, sexuellt våld, åtalet mot Tchads tidigare diktator Hissène Habré (en rättsprocess till vilken Fonden i ett tidigt skede gav stöd), Responsibility to Protect, tvångsförsvinnanden, strafflöshet och kvinnors och barns rättigheter.


Joy Ezeilo (tredje från vänster) presenterar förslag till resolutioner

Den sistnämnda om kvinnors och barns rättigheter reflekterade i stort sett det resolutionsförslag som Fonden och PLAN och WACOL (se ovan) presenterade vid seminariet dagen innan, vilket får ses som en framgång och ett mått på resultatet av seminariet.

Flera av Fondens partners från DR Kongo, vars närvaro finansieras av Fonden, bidrog till innehållet i andra resolutioner; förutom resolutionen om DR Kongo även de om strafflöshet och sexuellt våld. I samband med detta arbete uppstod en ordväxling rörande det sätt på vilket exempelvis DR Kongo-resolutionen kommit till. Utkastet hade utarbetats av FIDH, som sedan låtit en av sina kongolesiska medlemsorganisationer göra vissa justeringar. Detta förfarande med utarbetandet av resolutioner kritiserades för att sakna afrikanskt ägarskap. Förhoppningsvis skall den nya strukturen med regionala kontaktpersoner (se ovan om utvärderingen), istället för internationella NGOs, bidra till att utarbetandet av några av de mest konkreta resultaten av NGO-forumen, dvs. resolutionerna, är formulerade av lokala afrikanska aktörer. Detta torde även förbättra möjligheterna till uppföljning av resolutionerna.

NGO-Forumet avslutas
Som vanligt avslutades NGO-forumet av en formell ceremoni, där huvudtalare var Madame Julienne Gnelenga Ondziel, fd. kommissionär och dessutom den första särskilda rapportören för kvinnors rättigheter i Afrika. Mme Ondziel, som kommer från värdlandet Kongo-Brazzaville, tillkännagav att Kongos parlament helt nyligen ratificerat det afrikanska protokollet för kvinnors rättigheter, något som en av Fondens partnerorganisationer, ADHUC, bedrivit intensivt påverkansarbete för. Hon underströk också den möjlighet som Afrikanska kommissionen har till inflytande över Afrikanska unionens utveckling inför den förestående översynen av unionen. Hon uppmanade Kommissionen, från vilken flera medlemmar var närvarande, att bereda underlag för den expertpanel som bereder översynen.

I övrigt var avslutningsceremonin ett i det närmaste ändlöst tackande av alla som på något sätt utmärkt sig vid Forumet. PLAN och Fonden för mänskliga rättigheter fick ett särskilt omnämnande för sin medverkan och Fonden fick dessutom mottaga ett diplom, ett ”Certificate of Appreciation”, som tecken på organisatörernas uppskattning av att Fonden möjliggör många organisationers medverkan vid MR-Forumet.

Tisdag-seminarium och inställd "farlig" manifestation
Under den lediga dagen mellan NGO-Forumet och öppningen av Afrikanska kommissionens möte arrangerade FIDH två parallella aktiviteter. Fonden deltog i den ena, som var ett rundabordssamtal om påtvingade försvinnanden. Ett antal olika situationer i Afrika behandlades, men fokus låg på det sk. Beach-fallet, en rättsprocess som sedan flera år pågår om påtvingade försvinnanden/massaker av flera hundra kongoleser 1998. Fonden har f ö tidigare givit stöd till arbetet med denna rättsprocess.


FIDH:s seminarium om Beach-fallet.

Beach-fallet handlar om försvinnandet av minst 354 kongoleser som efter kriget återvände till Brazzaville med båt från Kinshasa. Fallet har prövats i kongolesiska rättsinstanser, dock utan att ansvarsfrågan klarlagts. Processerna har enligt människorättsorganisationer inte varit rättssäkra. Fallet har hamnat i olika instanser i Frankrike och trots upprepade motgångar pågår processen fortfarande.

Egentligen skulle det efter seminariet har varit en manifestation, till minne av offren från Beach-fallet, men i sista stund ställdes detta in. Måndag morgon gav myndigheterna i Brazzaville tillåtelse till att genomföra detta evenemang, men redan samma kväll drogs detta tillbaka. Skälet uppgavs vara att en sådan manifestation skulle utgöra ett hot mot den allmänna ordningen.