Den senaste tiden har det på olika sätt framgått hur männen, avsiktligt eller oavsiktligt, ignorerats i diskussioner kring kvinnor och kvinnors rättigheter. I rättighetssammanhang kan det visserligen ofta vara viktigt och alldeles klart nödvändigt att fokusera på kvinnor. Det kan handla om en ny abortlagstiftning som i fallet Colombia, eller en förändrad sexualbrottslagstiftning som i Sverige. Men om man vill uppnå verklig förändring krävs inte bara ny lagstiftning utan även förändrade värderingar. Och då är självfallet även mäns värderingar viktiga. Detta blir särskilt tydligt i fråga om sexuellt våld mot kvinnor där enligt Amnesty mindre än 10 procent av alla våldtäkter anmäls och än färre lagförs. Det säger sig självt att en lag med sådana lagföringsnivåer inte ensam kan lösa problemet.

Att både kvinnor och mäns värderingar är viktiga blir tydligt i Colombia där kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp inte sällan förringar betydelsen av dessa övergrepp i förhållande till det våld som drabbat deras söner och makar i den pågående konflikten. Då kvinnor som har utsatts för våldtäkter många gånger inte själva ser det sexuella våldet som brott, kompliceras bilden och det faktum att dessa brott inte knappt omnämns i den lagstiftning som reglerar avmobiliseringsprocessen i Colombia. I en artikel i det här numret av MR-Info/fördjupning konstateras att detta våld är en ”icke-fråga” i såväl lagen som den offentliga diskussionen om offrens rättigheter.

Även i Nigeria märks ett stort behov av en förändring i fråga om såväl lagstiftning som attityder. Det här numret rapporterar om hur nigerianska kvinnoorganisationer själva ser på situationen och de behov som finns vad gäller sexualundervisning, lagstiftning om skadliga sedvänjor såsom könsstympning, men också förändrade värderingar och attityder i fråga om synen på kvinnan.

Under ett seminarium om våld mot kvinnor i Sverige som det här numret kan rapportera om diskuterades hur tillämpningen av lagstiftningen kan förbättras. Många viktiga faktorer såsom ökad kunskap inom såväl sjukvård, polis, åklagar- och domarväsendet avhandlades. Även förändrade värderingar- redan i skolan - togs upp som en viktig faktor. Från domstolsväsendets sida nämndes de problem man har haft med att vinna intresse, särskilt bland män, för ett projekt där domare utbildas i humanjuridik och bemötande av brottsoffer i rättssalen. Bristen på män i seminariets diskussioner uppmärksammades också av en av de knappt tio män som var närvarande (utav drygt 70 personer). En av många utmaningar framöver kommer just att vara hur vi involverar männen – för hur många kompetenta och engagerade kvinnor det än finns inom detta område kommer ingen varaktig och genomgripande förändring att komma till stånd om inte de involveras.

Text: Maria Engvall