Ett rättssamhälle eller rättsstat kännetecknas av att offentlig maktutövning, särskilt när den riktar sig mot den enskilde, är underkastad rättsliga normer. Rättssäkerhet är en viktig förutsättning liksom att rättssystemet är förutsägbart (man vet när det kommer att ingripa och inte) och konsekvent (lika brott ger lika straff). Begreppet rättssamhälle eller rättsstat säger däremot ingenting om lagar är rättvisa, bara om det juridiska systemet upprätthåller lagarna på ett korrekt sätt.

Vägledande för Fondens arbete med att främja rättssamhället är rättighetsperspektivet och den enskilde individens rättigheter. Det handlar om att stödja insatser som skapar eller upprätthåller respekten för mänskliga rättigheter och demokrati inom ramen för statligt maktutövande. Ett särskilt fokus ligger här på ökad tillgång till rättvisa, straffansvar och på övergångsrättvisa i postkonfliktsituationer.

Innebär då ett stärkt rättssamhälle i form av exempelvis ökad tillgång till rättvisa alltid att kvinnor och män får samma reella tillgång till rättsinstanser? Nej, det är tydligt att olika faktorer ofta hindrar kvinnor i detta sammanhang. En lång, osäker resa till en rättssal är exempelvis en omöjlighet för många kvinnor som har hem, barn och familj att ta hand om. I vissa samhällen innebär vägen dit även en risk för att bli utsatt för fysiska övergrepp. På liknande sätt kan förverkligandet av straffansvar försvåras då kvinnor inte vill anmäla brott som våldtäkt eftersom hon riskerar att bli utfryst av sin familj vars heder anses ha blivit vanärad. I samhällen som övergår från konflikt till fred, riskerar vidare kvinnors tillgång till sanning, rättvisa och gottgörelse att försummas på grund av okunskap om hur kvinnor drabbas särskilt av en konflikt.

I det här numret av MR-info/fördjupning ligger fokus på hur rättssamhället kan stärkas så att kvinnor får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. I Colombia handlar det om att synliggöra kvinnor som offer för människorättskränkningar i avmobiliseringsprocessen.  Att tillgängliggöra statistik över kvinnorelaterade människorättsbrott kan här vara en viktig del i arbetet med att se till att kvinnor får upprättelse. I Kongo återstår mycket för att komma till rätta med problemen med sexuellt våld mot kvinnor. I en artikel i det här numret framhålls behovet av att uppmärksamma andra orsaker än bristande rättssäkerhet i prövningen av dessa brott, faktorer som kan påverka beteendet hos de grupper som begår dem.

Som en del i arbetet med att stärka rättssamhället vill Fonden särskilt stärka regionala konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter, liksom de institutioner som är satta att övervaka att dessa efterlevs. Detta arbete innebär ofta i förlängningen att rättssamhälle och lagstiftning stärks även på det nationella planet. I Latinamerika har människor fortfarande bristfällig tillgång till de nationella rättsinstanserna och därmed ofta svårt att få sin sak prövad i domstol i en opartisk rättegång. Läs i detta nummer om hur Fondens samarbetspartner CEJIL för fall till det Interamerikanska systemet, vilka lärdomar de drar av detta arbete och om de framgångar de har nått.

Att inte bara god lagstiftning är viktigt för förverkligandet av kvinnors mänskliga rättigheter, visar FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, Yakin Ertürk, i sin rapport som i dag presenteras i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Ertürk konstaterar att Sverige visserligen har producerat en rad nya lagar men att detta inte återspeglas i verkligheten. Mäns våld mot kvinnor fortgår och förvånansvärt få män döms för dessa brott. Förhoppningen är att detta nummer kan ge en inblick i hur kvinnors mänskliga rättigheter kan stärkas inom ramen för rättssamhället och visa behovet av olika typer av insatser för detta. Ny lagstiftning, praktisk problemlösning, förändring av attityder, kunskap, analys, är faktorer som alla är nödvändiga i sammanhanget.

Text: Maria Engvall